Chefredaktör Jan Helin bar på fredagseftermiddagen den 12,4 kilo tunga lådan med namnlistor genom järngrindarna till iranska ambassaden.

Lådan kunde han placera på soffbordet, där ambassadrådet Rasoul Mousavi tog emot. Under 20 minuter pratade de sedan om Sakineh Mohammadi Ashtiani, om stening och iransk lagstiftning.

”Det är domarnas val”

– Tack för att ni ger oss möjlighet att ta del av era läsares åsikt, sa Rasoul Mousavi hövligt. Alla har rätt att uttrycka en åsikt.

Men hur förklarar ni att stening finns, år 2010? frågade Jan Helin.

– Jag är inte inläst på fallet ... men det är domarnas val. Och i vårt land har 98 procent av befolkningen röstat för den islamiska republiken. De har accepterat systemet. Det innebär sharialagar, och dödsstraff för äktenskapsbrott.

Skäms ni inte?

– Det är inte en fråga om skam. Det är lagen.

Men jag tror inte iranska folket är för stening.

– Äktenskapsbrott accepteras inte av iranska folket. Den här kvinnan har accepterat relationer med andra män och dödat sin man.

Inte dömd för mord

Det hövlige ambassadrådet är på den punkten osaklig, måste inflikas.

Mordåtalet avslutades 2006. Sakineh är inte dödsdömd för mord, utan en påstådd relation med en man.

Kan någonting förändra Sakinehs situation?

– Jag är säker på att ingen dödas utan tillräcklig bevisning.

Tror ni verkligen det?

– Naturligtvis.

Kommer iranska regeringen att få ta del av Aftonbladetläsarnas protest?

– Naturligtvis. Det är mitt jobb. När ni rapporterar i media når det Iran. Vi vet att Aftonbladet följer fallet noga. Vi är i Sverige för att utbyta åsikter, söka förstå andra seder och tankar. Det är därför ambassader finns, säger Mousavi.

Sakineh skulle ha stenats i somras – men EU:s utrikesministrar lyckades få avrättningen uppskjuten.

Det berättar Carl Bildt för Aftonbladet.

– Jag följer fallet nära, säger han.

I dag tas fallet Sakineh upp på nytt i Högsta domstolen i Teheran.

Carl Bildt säger sig ha känt till ärendet ”rätt länge” och agerat diplomatiskt ”på olika nivåer” i Teheran. I

början av juli stod det klart att steningen skulle äga rum.

– Då gick vi in mycket snabbt och tydligt med EU. Det ledde till att det sköts upp. Det var ingen tvekan om att det vi gjorde hade effekt, säger utrikesminister Carl Bildt (M).

”Vidrigt”

Vad tycker du om steningar?

– Det finns bara ett ord: vidrigt. I förra veckan stenade talibanerna två personer i Afghanistan. Iran säger att steningar inte ska förekomma, men det gör de.

Vi fick snabbt 100 000 underskrifter på vår protestlista. Vad tycker du om kampanjer som Aftonbladets?

– Det är väl bra, men det hade varit ännu bättre om det kommit tidigare. För några månader sedan var

situationen väldigt akut och uppmärksamheten mycket liten.

Inte klara med fallet

Vilken effekt kan de som skrivit på hoppas på?

– Det är svårt att bedöma. Internationella reaktioner har hjälpt, det vet vi. Huruvida de läser Aftonbladet vet jag inte.

– Vårt diplomatiska agerande hade temporär effekt. Annars hade hon avrättats. Men vi ska inte tro att vi är klara med fallet.

Kan Sakineh avrättas om uppmärksamheten lägger sig?

– Det vet vi inte. Vi får inga klara besked. Man hänvisar till rättsväsendet. Men lagarna är av en karaktär vi inte är vana vid, lindrigt uttryckt.

Är det i själva verket ett politiskt beslut om Sakineh ska stenas, hängas eller friges?

– Nej, det tror jag inte.

Men å andra sidan ska vi veta att det inte är lagfolk som dömer, det är mycket mörka krafter som behärskar vissa av domstolarna. Fundamentalistiska krafter.

Det är komplicerat

Från Iran kommer olika vaga besked om att dödsstraffet skulle vara hävt, eller omvandlat.

Hur tolkar du detta?

– Vi vet inte, utan det vi tror oss veta är att vi för några månader sedan stoppade steningen. Det är allt.

Hur skulle du beskriva relationerna mellan Sverige och Iran?

– De är komplicerade på flera sätt. Det finns den nukleära frågan och frågorna om mänskliga rättigheter.

Hur viktigt är det för Iran att ha goda relationer med Sverige?

– Det är, om vi ska vara alldeles ärliga, inte av någon avgörande betydelse. Men relationerna med Europa är viktiga.

Aldrig någonsin har Iran varit under så stark press i en enskild fråga. Fallet Sakineh är omtalat i hela världen. Nu passar organisationerna ICAE/S på att öka trycket. Vid en presskonferens i Washington i går fick media tillgång till fler bilder, som anhöriga godkänt för publicering.

Sakineh är inte ensam i Tabriz dödsceller. Fyra kvinnor är i samma situation – en av dem är Maryam, vars ansikte nu är offentligt.

Tvingades till abort

Under en permission från fängelset blev hon gravid men tvingades göra abort i sjätte månaden, uppger hennes försvarare Hootan Kian.

Totalt 17 kvinnor och sex män i Iran har dömts till stening, enligt människorättsorganisationer. Det verkliga antalet kan vara fler.

I förrgår skulle Högsta domstolen i Teheran avgöra steningsdomen mot Sakineh, men valde att återigen skjuta upp förhandlingen. Domstolens enda besked var att all bevisning ska granskas på nytt. En tolkning är att man söker en chans att komma ut situationen.

Men det kan vara tvärtom.

– Vad som helst kan hända, säger Mahmood Amiry-Moghaddam i Oslo, forskare i molekylärbiologi och prisbelönad människorättsaktivist inom Iran Human Rights.

Fruktar nytt åtal

– Högsta domstolen kan fria henne, men då måste det ske på ett sätt som inte ser ut som att de vikit sig för trycket. Hur det nu ska gå till.

Han fruktar att Högsta domstolen i själva verket söker en anledning att återigen åtala Sakineh för inblandning i mordet på maken. Nyligen gjorde hon vissa medgivande i en tv-intervju som misstänks vara framtvingad.

Stiftar egna lagar

– Mordfallet är avslutat, en mördare är dömd. Det skulle vara olagligt att ta upp det igen, men allt är möjligt. Vi talar om ett rättsväsende som stiftar sina egna lagar, säger Mahmood Amiry-Moghaddam.